Det skapade debatt när
regeringen meddelade att en ny skatt på avfallsförbränning träder i kraft i april nästa år.
Beslutet har väckt kritik från många aktörer, särskilt energianläggningarna, som inte tror att skatten kommer att främja materialåtervinning.
Riksdagen godkände den 4 december införandet av en skatt på avfallsförbränning för produktion av el- och fjärrvärme som träder i kraft i april nästa år.
Denna nya skatt är en del av en plan som utarbetats av regeringen för att uppnå de nationella klimat- och miljömålen. Den svenska regeringen räknar med att skatten kommer att bidra till en mer resurseffektiv hantering av avfall liksom att öka återvinningen – viktiga steg på vägen till ett fossilfritt samhälle.
Skatt
Skatten kommer att uppgå till 75 svenska kronor (SEK) per ton i april 2020 och kommer gradvis att öka till 175 kronor per ton fram till 2022.
Skatten undantar vissa avfallsströmmar som bland annat farligt avfall, biobränslen eller animaliska biprodukter.
Kritik mot förbränningsskatten
Skatt på förbränning har tidigare testades mellan åren 2006 – 2010 utan att ge någon effekt på återvinningsgraden. Dessutom har regeringen fattat beslutet om den nya skatten trots att flera rapporter från experter på området menar att denna skatt inte kommer att ha någon miljöeffekt.
Därför har beslutet från regeringen väckt betydande kritik från branschorganisationer för energi och avfall som tror att en skatt på avfallsförbränning knappast öka materialåtervinningen utan är en skatt för att stärka statsfinanserna.
Effekt på bygg- och rivningsavfall
När det gäller bygg- och rivningsavfall verkar det vara en allmän åsikt att en avfallsförbränningsskatt kommer att påverka mindre i jämförelse med de nya bestämmelserna för att öka källsorteringen i denna avfallsström. Den tror man får en positiv effekt på återvinningsgraden.