Cirka 15 procent av det brännbara byggavfallet är plastförpackningar. Även gips finns i betydande mängder i den brännbara avfallsavfallsfraktionen. Det visar på den stora potentialen att förbättra källsorteringen i dessa två avfallsströmmar.
Sammansättningen av brännbart bygg- och rivningsavfall i Sverige har liksom identifiering av hindren för ökad materialåtervinning varit i fokus för en ny studie. Den har genomförts av RISE och PROFU i samarbete med 27 industri- och/eller dialogpartners.
Initiativet till projektet togs av företrädare för energiåtervinningen. Syftet var att bidra till att färre återvinningsbara avfallsfraktioner sänds till energiåtervinning. Ett mer hållbart nyttjande av resurser anses vara nödvändigt.
Plockanalyser
De utförda plockanalyserna visade att trä och plast är den viktigaste materialfraktionen som finns i det brännbara byggavfallet, och står vardera, för en tredjedel av den totala mängden.
Nästan 50 procent av den totala mängden plast som hittades var plastförpackningar som faller inom producentansvaret och för vilka det finns ett befintligt materialåtervinningssystem.
På samma linje var 80 procent av den totala mängden i den brännbara konstruktionen pappersförpackningar. Resultaten visade tydligt behovet av att införa åtgärder som stimulerar källsortering och insamling av förpackningsmaterial, både papper och plast, på plats.
Figur. 1. Genomsnittlig sammansättning i brännbart byggavfall. Antal prov n= 9.
Rivningsavfall
Resultaten från genomförda plockanalyser visade på stora mängder icke brännbart avfall trots att avfallet hade klassificerats som brännbart i samband med invägningen på sorteringsanläggningarna.
Av det brännbara avfallet står gips för de största mängderna (upp till 41 procent) vilket visar på behovet att förbättra sorteringen på plats.
Två olika avfallsströmmar
Projektet visar att byggavfall och rivningsavfall måste separeras när man diskuterar åtgärder för minimering, återvinning och återbruk. Detta eftersom förutsättningarna skiljer sig avsevärt mellan de två avfallsströmmarna.
Uppströmsarbete som påverkar restavfall
Projektet Framtidens avfallsbränsle har i dialog med en bred grupp intressenter undersökt hur man kan minska mängden av återvinningsbart avfall som går till energiåtervinning.
Energiåtervinnare upplever ofta att de, som de sista aktörna i avfallsledet, dock har små möjligheter att påverka det material de förväntas energiåtervinna. Det vill de ändra på.
Projektet ville därför bidra till att påverka aktörer uppströms i avfallsbehandlingen att minska mängden återvinningsbart avfall som går till energiåtervinning. För att nå dit har projektet genom intervjuer och dialog mellan olika led i värdekedjan, försökt att identifiera hinder och att ta fram rekommendationer.
Både komplexa och enkla förbättringsåtgärder
Förbättringsåtgärderna som har identifierats i projektet är en blandning av både komplexa och enklare åtgärder. Normförändring, ny affärslogik och nya affärsprocesser samt kommunikation i värdekedjan föreslås, men också översyn av antal containrar vid sortering, förbättrade möten när byggprojekt startas och ett utökat återtagande av förpackningar.
En väg framåt är också att på ledningsnivå, i tillverkande företag, prioritera åtgärder som bryter normer och prioriterar resurshushållning vid inköp inför och planering av ett arbete.
Även företrädare för energiåtervinning kan ta initiativ. I Färdplan för en fossilfri uppvärmningsbransch, inom regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige, har en rad branschföreträdare bland annat åtagit sig att arbeta för mindre plast i restavfall.
Dubbla roller
Det blir alltså naturligt att förtydliga att återvinningsbar plast ska sorterats till materialåtervinning. Många energiåtervinningsföretag har kunder med dubbla roller, som är både leverantörer av restavfall och mottagare av fjärrvärme. Där är helheten viktig och kommunikation kring systemperspektivet: ”Om ni har plast i ert avfall, kan energiåtervinningen inte leverera fossilfri fjärrvärme”.
Projektet söker nu en fortsättning som även inkluderar tillverkande företag och återförsäljare i större utsträckning.
Fakta:
Projektnamn: Framtidens avfallsbränsle – Nuläge och scenarier för sammansättningen av restavfall till år 2025
Huvudfinansiärer: RE:Source, SBUF and Avfall Sverige.
Finansiärer: Borås Energi och Miljö; E.ON, Jönköping Energi; Mälaren Energi; Stockholm Energi; SYSAV; Tekniska verken; Vattenfall; Umeå Energi och Öresunds Kraft.
Dialogpartners: har kommit från byggnation- och förvaltning av byggnader, rivning, kommuner, återvinningsbolag, bränslehandlare samt branschorganisationerna Sveriges Byggindustrier, Återvinningsindustrierna och Avfall Sverige.
Projekttid: 2018-06 till 2019-11