Sju frukt- och grönsakssorter står för nästan hälften av allt svinn i butik. Det finns en stor potential att minska svinnet genom att fokusera arbetet på just dessa frukter och grönsaker. Det är också ekonomiskt lönsamt för butiken att öka personaltiden.
I en studie vid Karlstads Universitet har svinnet av frukter och grönsaker analyserats i tre stora butiker under ett års tid. I dessa butiker fanns det totalt 81 olika sorter av frukter och grönsaker.
Tre topplistor togs fram baserade på svinnmängd, ekonomisk kostnad och klimatpåverkan. Utifrån de tre topplistorna var det sju sorters frukt och grönt som återfanns i topp tio på alla listorna.
Banan, äpple, tomat, sallad, paprika, päron och vindruvor representerade nästan hälften av kostnaden för svinnet i frukt- och gröntavdelningen. Därför finns det en stor potential om arbetet med att minska svinnet kan fokuseras runt dessa sorter.
Olika orsaker
Vad som ger upphov till svinnet för de sju sorterna av frukt och grönt skiljer sig åt. Bananen hade både den största mängden svinn och den största mängden klimatpåverkan.
Banansvinnet motsvarade nära 10 procent av den totala svinnmängden.
Äpple hade den näst största svinnmängden. Vid påfyllning av äpplen i frukt- och gröntavdelningen hälldes lådorna upp och ner och äpplen skadades. Efter att studien avslutades, ändrades arbetssättet och äpplena behandlas nu annorlunda genom att ett äpple i taget läggs upp på hyllan för hand. De anställda vid frukt- och gröntavdelningen har därefter märkt en minskning av äppelsvinnet.
Sallad hade den högsta ekonomiska kostnaden och motsvarade nästan 17 procent av den totala kostnaden. Det beror delvis på det höga inköpspriset samt att salladsprodukterna är arbetsintensiva att sortera ut. När en salladsprodukt är sköljd och förpackad är den också försedd med ett bäst-före-datum och måste då sorteras bort en eller två dagar innan datumet går ut.
Öka tiden och minska kostnader
Arbetstiden för butikspersonal blir allt mer pressad. Fler arbetsuppgifter ska hinnas med på kortare tid. Resultaten från den här studien visar att det kan vara ekonomiskt lönsamt att öka personaltiden.
Den ekonomiska kostnaden består av tre delar, inköpspris för de frukter och grönsaker som slängs, personalens arbetskostnad samt avfallskostnad. Frukt och grönt står för majoriteten av svinnkostnaden – så mycket som 85 procent, beräknat utifrån inköpspris. Avfallskostnaden som inkluderar tömning och transport av avfall representerar 6 procent av svinnkostnaden. Kostnaden för personalens arbetstid för att plocka bort dåliga frukter och grönsaker från hyllorna, registrera och slänga svinnet står för 9 procent av den totala kostnaden.
Eftersom personalens tid står för en relativt liten del i förhållande till frukterna och grönsakerna, finns potential att öka arbetstiden för att kunna reducera mängden av svinn. En kostnads-nyttoanalys visade att om butikerna skulle dubbla arbetstiden för personalen motsvarar det kostnaden för en tioprocentig minskning av svinnet av frukt och grönt.
Win-win
Att minska ekonomiska förluster är en viktig motivationsfaktor för att genomföra förändringar och reducera matsvinnet i butiker. Resultaten från studien visar att det är viktigt att vara medveten om alla delar när man diskuterar de ekonomiska kostnaderna. Ökad kunskap och medvetenhet i butik kan skapa incitament för butikerna att minska sitt matsvinn. Att genomföra svinnreducerande åtgärder är inte en uppoffring eller enbart ett miljöarbete, utan också ekonomiskt lönsamt för butiken.
Att minska matsvinnet sparar både pengar och miljö. Det leder också till ytterligare fördelar för butikerna, till exempel goodwill eftersom medvetenheten och intresset om matsvinn bland allmänheten ökar snabbt. I en strävan att minska de ekonomiska kostnaderna kommer även klimatpåverkan reduceras vilket bidrar till en hållbar livsmedelskedja. Resultaten från denna studie är relevanta för att stödja genomförandet av initiativ som syftar till att minska matsvinnet och påvisa att det inte finns något motsatsförhållande mellan ekonomisk vinst och bättre miljö.
Forskningsrapporten finns publicerad här.
|
Svinnmängd |
|
Ekonomisk kostnad |
|
Klimatpåverkan |
||||||
|
FG sort |
Svinnmängd (ton) |
Svinn- andel (%) |
|
FG sort |
Ekonomisk kostnad (kSEK) |
Svinn- andel (%) |
|
FG sort |
GWP (kkg CO2-ekv) |
Svinn- andel (%) |
1 |
Banan |
6,4 |
1,6 |
|
Sallad |
274 |
3,0 |
|
Banan |
4,8 |
1,6 |
2 |
Äpple |
5,5 |
1,9 |
|
Färska örter |
117 |
7,8 |
|
Paprika |
4,6 |
4,0 |
3 |
Tomat |
4,8 |
1,6 |
|
Tomat |
116 |
1,6 |
|
Tomat |
2,4 |
1,6 |
4 |
Potatis |
4,7 |
0,9 |
|
Paprika |
109 |
4,0 |
|
Melon |
1,9 |
1,6 |
5 |
Sallad |
4,4 |
3,0 |
|
Äpple |
84 |
1,9 |
|
Avokado |
1,8 |
2,5 |
6 |
Paprika |
4,2 |
4,0 |
|
Vindruva |
82 |
3,1 |
|
Sallad |
1,6 |
3,0 |
7 |
Melon |
3,8 |
1,6 |
|
Banan |
69 |
1,6 |
|
Äpple |
1,6 |
1,9 |
8 |
Päron |
3,6 |
4,5 |
|
Bär |
67 |
4,7 |
|
Päron |
1,1 |
4,5 |
9 |
Vindruvor |
3,0 |
3,1 |
|
Päron |
65 |
4,5 |
|
Vindruvor |
1,1 |
3,1 |
10 |
Apelsin |
1,8 |
0,9 |
|
Potatis |
52 |
0,9 |
|
Färska örter |
1,1 |
7,8 |
I de tre butikerna som ingick i studien fanns det totalt 81 olika sorter av frukter och grönsaker. I tabellen redovisas topp tio för svinnmängd, ekonomisk kostnad och klimatpåverkan.
Den största delen av svinnkostnaden beror på frukt och grönt och motsvarar 85% av den totala kostnaden, personalkostnaden står för 9% och avfallskostnaden står för 6%. Att ta med arbetskostnad och avfallskostnad för beräkningar av den totala matsvinnskostnaden har tidigare inte gjorts. En kostnads-nyttoanalys visar att det är kostnadseffektivt att spendera mer personalresurser på svinnhantering för att minska mängden svinn. En dubblerad personaltid, motsvarar kostnaden för en minskning av frukt och grönt svinnet med 10%.
Mer om matavfall på wasterefinery.se.