Utredningen föreslår förbud mot att sprida slam direkt på eller i jord, med två alternativ, totalt förbud eller med undantag för högkvalitativt slam på produktiv åkermark. Man föreslår också återvinning av minst 60 procent av fosforn från anläggningar större än 20 000 personekvivalenter.
Implementeringsfasen föreslås till 12-15 år och Naturvårdsverket föreslås bli granskande organ med ansvar för kvalitet på slam, hur uppströms arbete sköts, stöd för avloppsvatten- och ekocykel-frågor och att kontrollera andra avloppsvattenströmmar som används inom jordbruket.
I Sverige bildas årligen 200 000 ton slam beräknat på torr substans medan det mesta bara avvattnas och når en torrhalt på 20-25 procent vilket innebär 800 000- 1 000 000 ton avvattnat slam. I dag används slammet mestadels för sluttäckning av deponier, framställning av anläggnings jord eller som gödsel på åkermark. Det svenska regelverket för spridning på åkermark uppdaterades senast på 90-talet och flera utredningar har gjorts. Naturvårdsverket kom med ett förslag 2013 på skärpta krav på kvalitet, återvinning och samordning vilket inte skett på grund av intressekonflikter och komplexitet.
Förslaget är att spridning helt förbjuds med mycket begränsade undantag alternativt totalt spridningsförbud men med undantag där man anser att eventuella risker kan hanteras och åtgärdas, vilket skulle gälla för hygieniserat och kvalitetssäkrat slam som därmed kan spridas på åkermark. Man föreslår återvinning av minst 60 procent av fosforn i slam från allmänna avloppsreningsverk över 20 000 personekvivalenter.
Ansvara för kompetens
Naturvårdsverket skall få i uppdrag att ansvara för kompetens, samordna det samlade uppströmsarbetet för att få ett renare slam, och vara stödfunktion i avloppsfrågor. Naturvårdsverket tillsammans med andra myndigheter skall återkommande kontrollera kvaliteten på det slam som återförs till produktiv åkermark under övergångsperioden eller med hjälp av undantag får spridas mer långsiktigt. Naturvårdsverket ska även föreslå kompletterande regler för andra organiska fraktioner som kan användas som biologiska gödningsmedel för att förhindra att dessa kan spridas utan regler och gränsvärden tillexempel biokol.
Pyrolys lovande
Utredarna anser att de processer som utvecklas för uppgradering av näringsämnen i avloppsslam fortfarande ofta är i utvecklingsstadiet och menar också att det inte endast går att förbjuda spridning av slam till åkermark grundat på de riskbedömningar som görs i dag. Utredarna pekar också på att fosforåtervinning innebär ökade kostnader för va-huvudmän och hushåll och att det kräver acceptans på marknaden för de fosforprodukter som framställs.
Pyrolys anses vara den mest lovande metoden jämte direkt slamspridning eftersom den återför både näringsämnen och kol till åkermarken. De LCA-studier som gjorts på de olika tekniska processerna i utredningen visar att pyrolys och monoförbränning med fosforåtervinning har stora miljöfördelar jämfört med direkt slamspridning (sid 685).
Text: Anita Pettersson, Högskolan i Borås
FAKTA om utredningen
Ordförande: Gunnar Holmgren
Sekretariat: Folke K Larsson, Ida Lindblad Hammar och Mats H Johansson
Expertgrupp och arbetsrapporter: RISE, IVL, SLU och Kemakta
Slutrapporten till Svenska regeringen lämnades in i januari 2020: Hållbar slamhantering, SOU 2020:3 (pdf)
Tidslinje för beslut om lag och föreskrifter
Obs! En första mycket optimistisk gissning från Svenskt Vatten, inte en officiell tidslinje.
- Remiss av Hållbar slamhantering SoU 2020:3 (våren 2020)
- Lagrådsremiss miljöbalksändringar (9 kap. 5 § och 29 kap. 9 § lydelse,15 kap, 39 a) (hösten 2020)
- Proposition miljöbalksändringar (våren 2021)
- Beslut i riksdagen miljöbalksändringar (våren 2021)
- Förordning remissad och beslutad av regeringen (hösten 2021)
- Beslut av regeringen att ge Naturvårdsverket uppdrag att ta fram föreskrift med gränsvärden m m (hösten 2021)
- Föreskrift remissad och beslutad av Naturvårdsverket (vår/höst 2022)